Hallgeir Pedersen Trio - "Wistful" - HCRCD 2031

All About Jazz/Review in All About Jazz (USA): www.allaboutjazz.com

.......

6 Moons - CDen "Wistful" blir brukt som referanse for god lyd i høgtalertest hos/6 Moons is refering to the CD "Wistful" as a reference for excelent sound: www.6moons.com

.......

Orkester Journalen (Sverige): Långt uppe i nordnorska Finnmark finns det lilla samhället Øksfjord. Där bor 30-
årige gitarristen Hallgeir Pedersen. Han tilhör kvalitativt sett världseliten på
sitt instrument. Så enkelt är det. Efter att sedan åttaårs-ålderen ha ägnat sig
helhjertat åt först hårdrock och därefter klassisk gitarrmusik har han, fortfarande
på egen hand, givit sig i kast med bopgitarrens mysterier och skapat sig ett eget
tonspråk. Pedersen spelar motståndsfritt och självklart vad han hör i huvudet, och
flödet från hans muliga gitarr är oupphörligt. Idéerna tar aldrig slut, han
försöker inte göra något märkvärdig, och möjligen är det just det som gör att man
känner värmen, respekten för stilen, uppriktigheten och säkerheten. Ungefär som
att 'det kan inte bli fel om man bara är ärlig'. Oavsett hur fort det går lägger
han sig vinn om dynamiken, och oavsett hur sakta det går lägger han sig vinn
om 'tajmingen'. Fraseringen hjälper till at bygga strukturen. Melodiken är hans
personliga vinkling på standardgitarrbop. Bjørn Alterhaug och Trond Sverre Hansen
smyger in i bakgrunden för att lyfta upp och inte störa. Detta är helgjuten
gitarrbop.

Ove Wall (Nr. 10 - 2004)

.......

Jazznytt: Hallgeir Pedersen er ute med sin andre CD. Det er grunn til forventning. Debut-CDen "West Coast Blues" bar bod om eit gitar-talent med suveren teknikk og ei mogen musikalsk forståing.
"Wistful" innfrir forventningane. Pedersen har laga ein smakfull CD med åtte låtar der han sjølv har signert fem. Spesielt tittelkuttet er ei perle av ein komposisjon. Hyllinga til Thorgeir Stubø i balladen "Theme for Thorgeir" likeeins.
Pedersen har ein blendande teknikk. Linjene kjem som mitralijøsesalvar, men samstundes gjev han linjene ein rubatofeeling og dei får nærmast vokale kvalitetar.
Det er artig med eit uttrykk der ein finn inspirasjon frå Django Reinhardt og John McLaughlin som er så heilstøypt og orginalt. Ellers er Pedersen forankra i bopen.
Medmusikantane bassist Bjørn Alterhaug og trommeslagar Trond Sverre Hansen gjer ein framifrå kompjobb. Alterhaug leverer også nokre fine kor - lytt til "Theme for Thorgeir". Den gamle Rana-veringen kan sine ting! Ellers overraskar Hansen med særs delikat spel - spesielt med vispar. Solid sving full av fargenyansar. Høyr berre på "Blues in 3" og du forstår kva eg siktar til.
Er det noko som heiter den vanskelege andre-CDen? Ikkje veit eg. Hallgeir Pedersen har uansett stått med glans.

Lars Mossefinn (Nr. 4 - 2004)

.......

Puls: Hallgeir Pedersen fra Øksfjord i Finnmark har nå flytta inn til storbyen Alta.
Fortsatt er det vel å ta hardt i at det er verdens jazznavle han har bosatt seg i, men det virker ikke som det har den aller minste betydning. Hallgeir Pedersen framstår i alle fall som en jazzgitarist av aller ypperste format - vi snakker verdensklasse innen bebopsjangeren.

Store ord? Så avgjort og jeg står for hvert eneste av dem. Slik knapt 30 år gamle Hallgeir Pedersen framstår anno 2004 har jeg ingen problemer med å innlemme han i det ypperste tetsjiktet blant gitarister som har bebopsjangeren som utgangspunkt for sine utflukter.

Første gang et større publikum blei oppmerksom på Pedersen var med hans debut- CD "West Coast Blues" som kom for to år siden. Til tross for at han aldersmessig passer perfekt inn i "konservatoriegenerasjonen", har Pedersen gått sine helt egne veier og er i stor grad sjøllært. I dette tilfellet er det tydeligvis ikke noe minus, men det har betydd at han ikke har fått den nesten automatiske oppmerksomheten mange av hans jevnaldringer har fått. Derfor var den fine debuten "West Coast Blues" også overraskende på mange.

Pedersen har spilt gitar omtrent siden han begynte på skolen. Både klassisk og heavy metal sto på programmet før han oppdaga sin nordnorske sjelsfrende Thorgeir Stubø som 18-åring. Da hadde Stubø allerede forlatt tida så altfor tidlig, men hans unike bebopbaserte musikk- og gitararv fantes - og finnes fortsatt - og plata "Rhythmn-A-Ning" skulle bli helt avgjørende for Pedersens musikalske livsløp.

Hjemme i Øksfjord - Jeg er jazzlivet i Øksfjord, pleier Pedersen å si - satte vår mann seg ned for å finne ut av dette intrikate, men samtidig så vakre og groovy tonespråket som Stubø var eksponenten for her hjemme. I løpet av de vel 10 årene som har gått har Pedersen funnet fram til en høyst personlig innfallsvinkel samtidig som han har tatt veldig godt vare på røttene fra både Stubø - spesielt i den direkte hyllesten "Theme For Thorgeir" - og andre storheter som Jimmy Raney, Kenny Burrell og Wes Montgomery.

Sammen med bautaen Bjørn Alterhaug på bass og Trond Sverre Hansen på trommer - sistnevnte spilte også på debuten - skaper denne nordnorske trioen en rekke flotte tidsbilder i alle slags tempi og med en rekke farger og stemninger. Pedersen framstår etterhvert også som en bra komponist og i "Conviction" vandrer han også ut i et ganske så fritt og åpent landskap.

Teknisk er Hallgeir Pedersen allerede en fantastisk gitarist - tolkninga og spillet hans på Coltranes mesterstykke "Impressions" er ett av mange eksempel - men likevel er det varmen og inderligheten i spillet til Hallgeir Pedersen som imponerer meg mest. Samtidig er dette en trio befolka av musikanter fra tre generasjoner som tydeligvis stortrives sammen og gjør dette til en kollektiv happening av virkelig klasse. Hallgeir Pedersen - jazzlivet i Øksfjord - er klar for verden.


Tor Hammerø (21.6.2004)